Högmässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Vish 7:7-14; Ps 25:4-5, 8-10, 14; 1 Kor 2:6-10; Luk 10:21-24.
Kära bröder och systrar
Den heliga Birgitta är inte bara Sveriges skyddshelgon, utan sedan 1999 även ett av Europas sex skyddshelgon. Hon föddes år 1303 på Finsta gård i Uppland, och redan som liten flicka fick hon flera uppenbarelser av Jesus och Maria vid sin bönegrotta i närheten av gården dit hon ofta brukade gå. Hon fick bl.a. en vision av Jungfru Maria som satte en krona på hennes huvud, och av Jesus under hans lidande. Blott 13 år gammal giftes hon bort med Ulf Gudmarsson vid Ulvåsa i Östergötland. Birgitta hade helst av allt önskat att få förbli jungfru precis som Jungfru Maria, men hon motsatte sig inte äktenskapet. Ulf gick med på att leva de första åren av äktenskapet i avhållsamhet, och Birgitta hade med sitt fromma leverne ett mycket gott inflytande på Ulf, och tack vare det så blev det med tiden ett mycket lyckligt äktenskap. De fick åtta barn tillsammans, däribland den heliga Katarina.
Birgitta och Ulf gjorde en pilgrimsresa tillsammans till Santiago de Compostela, men under hemkomsten insjuknade Ulf. De bosatte sig vid Alvastra kloster utanför Vadstena, men Ulf dog strax efter hemkomsten, år 1344. Ulf begravdes i klostret, och Birgitta fick tillåtelse att fortsätta bo i direkt anslutning till det. Från den här tiden började hon motta allt fler uppenbarelser, som nedtecknades av hennes biktfäder. De finns samlade i fyra stora volymer, översatta till svenska av Tryggve Lundén, som jag faktiskt fick som prästvigningspresent av mina gamla kollegor på Scania. 1349 flyttade Birgitta tillsammans med sin dotter Katarina till Rom, och bosatte sig i ett hus vid Piazza Farnese som idag kallas för den heliga Birgittas hus och är moderhus för den reformerade grenen av birgittinorden. 1371 gjorde Birgitta och Katarina en pilgrimsresa till det Heliga Landet, och i Betlehem fick Birgitta en uppenbarelse av hur Jesu födelse gick till på mirakulöst sätt utan att Jungfru Marias förlorade de fysiska tecknen på sin jungfrulighet, och denna vision revolutionerade sättet att avbilda Jesu födelse på i konsten, med Jesusbarnet liggandes naken direkt på marken, innan han hunnit bli lindad och lagd i krubban, och med Maria och Josef som faller ner på knä och tillber honom. Birgitta dog i Rom den 23 juli 1373.
Bland den heliga Birgittas uppenbarelser även en ordensregel och instruktionerna för byggandet av ett dubbelkloster i Vadstena för både nunnor och munkar, dock mycket strängt åtskilda från varandra, och med abbedissan som huvudansvarig för hela klostret. Denna klosterorden skulle få namnet Ordo Sanctissimi Salvatoris, Den allraheligaste Frälsarens orden, men kallas i folkmun vanligtvis birgittinorden. Efter den heliga Birgittas död såg hennes dotter Katarina till att hennes reliker fördes tillbaka till Vadstena, att ett kloster byggdes enligt Birgittas uppenbarelser, samt att hon helgonförklarades av påven, vilket skedde den 7 oktober 1391. Det nuvarande klostret i Vadstena är ett av endast två kloster som finns kvar av den ursprungliga grenen, och inget av dem har kvar några bröder. 1911 grundade dock den heliga Maria Elisabeth Hesselblad en ny gren, anpassad efter det då rådande klosterförbudet i Sverige, som idag består över 600 systrar fördelade på 59 konvent i 21 länder.
Den heliga Birgitta är uppkallad efter den heliga Brigida av Kildare, en irländsk nunna som levde mellan ca år 451 och 525. Birgitta är ett typiskt generationsnamn, som var mycket vanligt under 1940- och 1960-talen, men som sedan dess har dalat drastiskt i popularitet, och under de senaste 40 åren har det knappt varit några nyfödda flickor alls som fått Birgitta som tilltalsnamn. Jag måste erkänna att jag spontant inte haft någon större devotion till den heliga Birgitta, kanske för att jag främst associerar namnet Birgitta med äldre kvinnor i min mammas generation, och för att jag under min uppväxt som lutheran inte heller fick höra talas om den heliga Birgitta. Så om jag har en devotion till den heliga Birgitta idag som katolsk präst, då är det för att hon har kommit till mig och utvalt mig som ämne för sina förböner, snarare än att jag har valt henne. Under sitt liv på jorden var Birgitta ett typexempel på en stark och inflytelserik kvinna, som inte drog sig för att påtala fel, brister och inkonsekvenser hos dåtidens mäktiga män, såväl inom civilsamhället som inom kyrkan. När jag håller studiebesök för skolklasser här i kyrkan så missar jag aldrig att peka på fresken av den heliga Birgitta, i violett skrud som hukar sig framför Kristus på korets högra vägg, och berätta om henne. Det är särskilt tacksamt att kunna berätta om den heliga Birgitta efter att ha svarat på den närmast obligatoriska frågan om varför kvinnor inte kan bli präster i Katolska Kyrkan. Hon utgör nämligen ett ypperligt exempel på den typ av inflytande som heliga kvinnor kan och bör ha i kyrkan, genom att leva ett heligt liv i bön och uppoffringar av kärlek till Kristus och Kyrkan, och inte dra sig för att, på ett ödmjukt och respektfull sätt, tillrättavisa kyrkans präster och biskopar, och vid behov rentav påven själv. Hennes sätt att bidra till att rena och reformera Kyrkan var alltid grundat på en djup och innerlig kärlek till Kyrkans kärlek och enhet, till skillnad från de protestantiska reformatorerna och dagens ultratraditionalister, som splittrar och förstör Kyrkan i sin iver att rena och reformera den.
Den heliga Birgitta är för mig därför i första hand en förebild i och förebedjare för kärleken till Kyrkan, samt för Kyrkans enhet och renhet i sanningen. Jag har också upplevt på ett mycket personligt sätt att hon har bett för mig och min prästkallelse, framförallt när jag bad inför hennes relikskrin i Vadstena klosterkyrka i samband med ett Taizémöte i mars 2007, när jag bara hade varit katolik i knappt ett år, och fick ta emot tårarnas gåva och en obeskrivlig tröst genom hennes förbön. Som sagt så är det inte jag som har utvalt den heliga Birgitta till ämne för min personliga devotion, utan hon som har utvalt mig och bett till Herren att jag ska bli präst. Och som den starka och heliga kvinna hon är, som vet vad hon vill och vill det som är i enlighet med Guds vilja, så får hon i slutändan alltid som hon vill. Låt oss be om hennes förbön för vårt land Sverige, för vår kontinent Europa och för hela Kyrkan, att vi alla får samma djupa och innerliga kärlek till Kyrkan som hon, och även vi kan bidra till Kyrkans helighet och enhet genom att bli . Amen.
