Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: 1 Kung 8:22-23, 27-30; Ps 84:3-5, 10-11; 1 Pet 2:4-9; Matt 16:13-19.
Kära bröder och systrar
Vi firar alltså idag vår kyrkas invigningsdag. Den första katolska kyrkobyggnaden i Göteborg och den andra i Sverige efter den protestantiska reformationen var Sankt Josephs kyrka på Spannmålsgatan som invigdes den 10 juni 1865. Planerna på en ny och större kyrka påbörjades år 1927. 1933 presenterade arkitekten C. E. Rosell från Malmö de första skisserna på det som skulle bli Kristus Konungens kyrka. Grundstenen till kyrkan lades ned den 31 oktober 1937. Kyrkan stod färdig och välsignades den 1 oktober 1938, men den högtidliga kyrkoinvigningen ägde rum först söndagen den 21 oktober 1951, som vi alltså firar minnet av idag. Invigningen förrättades av biskop Johannes Müller, och i en intervju i Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning dagen innan sade han att ”Invigningen av den katolska kyrkan i Göteborg i dag och i morgon blir en historisk tilldragelse. Det är första gången sedan reformationstiden som en dylik s. k. Konsekration äger rum i Sverige. Denna ceremoni, som går tillbaka till 5-600-talen och stort sker i samma former som då, innebär att kyrkan undantages från allt världsligt för att helt tjäna Gud. Konsekration företas endast med tempel som är solitt byggda och beräknas kunna hålla sig längre tid. Hittills har de katolska kyrkorna i Sverige – med undantag alltså för tiden före reformationen – endast genomgått enkel vigning.”
I evangeliet som vi nyss hörde berättades om hur Jesus gav aposteln Simon namnet Petrus och högtidligt lovade honom att ”på denna klippa skall jag bygga min Kyrka, och helvetets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket.” (Matt 16:18-19) Denna evangelieepisod finns avbildad på en relief ovanför ingången till vår kyrka. Varje gång som jag håller studiebesök för skolklasser, senast igår, så börjar jag med att med utgångspunkt från den här reliefen förklara vad som skiljer den Katolska Kyrkan från alla andra kristna samfund, nämligen att alla världens 1,4 miljarder katoliker underordnar sig påven, Petri efterträdare, som genom Jesu löfte garanterar Kyrkans enhet i sanningen över hela jorden genom alla tider.
Men den världsvida Katolska Kyrkan manifesteras konkret i världen genom de lokala församlingarna, och det är inte en slump att vi använder samma ord för en enskild kyrkobyggnad som för hela den världsvida Katolska Kyrkan som Jesus grundade. Vid den högtidliga invigningen av denna kyrka smorde biskopen tolv konsekrationskors för att symbolisera att denna kyrka också är byggd på de tolv apostlarnas grund, och just i denna kyrka är de tolv konsekrationskorsen passande nog utplacerade på tolv pelare som håller upp kyrkobyggnaden. Ovanför dessa finns dessutom kyrkfönster med de tolv apostlarna plus aposteln Paulus. Allt detta påminner oss om vår gemenskap med hela den enda världsvida heliga, katolska och apostoliska Kyrkan.
Men även om vi denna dag tackar Gud för vår vackra kyrka, invigd till Kristus Konungen, så är det största tacksägelseämnet givetvis inte kyrkobyggnaden i sig, utan det andliga liv som levs ut i den. I den andra läsningen ur aposteln Petrus första brev hörde vi honom säga till oss medlemmar av kyrkan att ”ni är ett utvalt släkte, kungar och präster, ett heligt folk, Guds eget folk som skall förkunna hans storverk” (1 Pet 2:9). Genom dopet har Kristus Konungen inlemmat oss i Kyrkan, sin mystiska kropp, och låtit oss få del av hans värdighet som kung, präst och profet.
Låt oss denna dag innerligt tacka Gud för denna Kristus Konungens kyrka, be att den får stå kvar här under åtskilliga år framöver, helst ända tills Jesu återkomst, och fortsätta vara ett tecken på Kristi och hans Kyrkas närvaro i Göteborg, och genom sin blotta existens och det församlingsliv som uppfyller den fortsätta att dra till sig nya människor till Kristus och hans Kyrka. Amen.
