S:ta Katarina av Siena

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: 1 Joh 1:5 – 2:2; Ps 103:1–4, 8–9, 13–14, 17–18a; Matt 11:25–30.

Kära bröder och systrar

Den heliga Katarina av Siena som vi firar idag föddes i Siena i Italien år 1347. Hon och hennes tvillingsyster som dog vid födelsen var det 23:e och 24:e barnet av 25 i en vanlig familj. Redan som ung flicka strävade hon efter ett fullkomligare liv och anslöt sig till dominikanorderns lekmannagren. Brinnande av kärlek till Gud och nästan strävade hon oförtröttligt för fred mellan stadsstaterna och för påvens rättigheter och frihet, och för förnyelse av ordenslivet. Hon var till stor del samtida med den heliga Birgitta, och precis som hon mottog hon flera uppenbarelser från vår Herre, och uppmanade påven att flytta tillbaka från Avignon till Rom, vilket hon till slut förmådde honom att göra 1376, tre år efter den heliga Birgittas död. Båda två är ypperliga exempel på heliga kvinnor som haft oerhört stor betydelse för Kyrkan, långt mer än deras samtida påvar som de fick i uppdrag av vår Herre att förebrå för att de inte levde som de lärde. Tillsammans med den heliga Teresia Benedicta av Korset utnämndes de år 1999 av den helige påven Johannes Paulus II till medskyddspatroner för hela Europa.

Den heliga Katarina dikterade många skrifter som fick stor spridning på grund av sin sunda lära och andliga lyftning. Hennes mest kända verk är hennes Dialoger, som bygger på mystiska tilltal till henne från Herren i form av lokutioner. Bl.a. hör hon Herren säga att ”Jag är den som är, och du är den som inte är”. Låt mig få avsluta med ett av de vackraste citaten av vår Herre ur dialogen om den gudomliga försynen, som citeras i Katolska Kyrkans katekes i artikeln om social rättvisa:

”Jag ger inte alla dygder i samma grad åt var och en. …Det finns åtskilliga bland dessa dygder som jag fördelar än på det ena sättet och än på det andra. …Den ene får kärleken på sin lott; den andre rättfärdigheten; den ene får ödmjukhet och den andre en levande tro. …När det gäller jordiska tillgångar, som har med sådant att göra som är nödvändigt för det mänskliga livet, har jag inte alls fördelat tillgångarna ur någon jämlikhetssynpunkt, och jag har inte velat att alla skulle äga allt det som är nödvändigt för dem, för att människor nödvändigtvis skulle bevisa varandra kärleksfull givmildhet. …Jag ville att de skulle behöva varandra och bli mina tjänare när det gäller att fördela de nådesbevis och frikostiga gåvor som de har fått av mig.” (Il dialogo della Divina provvidenza, 7, citerad i Katolska Kyrkans katekes n. 1937)

Den heliga Katarina avled i Rom 29 april 1380, 33 år gammal, samma ålder som vår Herre. Må hon be fortsätta att be för oss och för hela Europa. Amen.

Lämna en kommentar