Palmsöndagen A

Mässa på latin i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Matt 21:1–11; Jes 50:4–7; Ps 22:8–9, 17–20, 23–24; Fil 2:6–11; Matt 27:11–54.

Kära bröder och systrar

Palmsöndagens liturgi, med både det högtidliga åminnelsen av Jesu intåg i Jerusalem och sjungandet av passionshistorien, är så innehållsrik och uttrycksfull i sig själv att några ytterligare kommentarer knappast behövs. Men en sak som evangelierna inte ger särskilt detaljerade uppgifter om, det är exakt vilka själsliga kval som Jesus genomgick i Getsemane, och som fick honom att utbrista ”Min själ är bedrövad ända till döds” (Matt 26:38). Därför är det särskilt intressant att läsa om detta i den saliga Anna Katharina Emmericks detaljerade uppenbarelser om Jesu och Marias liv. Även om hon är saligförklarad så innebär det inte att det sätt som hennes uppenbarelser har förmedlats på är ofelbara, och som alltid när det gäller privatuppenbarelser är man som katolik fri att tro på dem eller inte. Men de kan i vilket fall som helst vara en källa till inspiration för att få en större aning om vilka lidanden vår Herre har gått igenom för vår skull.

I Matteuspassionen som vi just lyssnat till sägs det att Jesus bad tre gånger med samma ord, som vi också kommer att höra i denna mässas kommunionsantifon: ”Fader, om denna bägare inte kan gå förbi mig utan jag måste tömma den, så låt din vilja ske.” (Matt 26:42) Enligt den saliga Anna Katharina Emmericks uppenbarelser blev vår Herre utsatt för tre olika typer av fruktansvärda frestelser under var och en av dessa tre bönestunder (The Dolorous Passion of Our Lord Jesus Christ, kapitel 1). Under den första bönestunden försökte djävulen anklaga Jesus för synder som han skulle ha begått, och därmed fresta honom att tro att han aldrig skulle kunna gottgöra för alla människornas synder, eftersom han inte ens var ren själv. Enligt den saliga Anna Katharina var det fördolt för djävulen att Jesus var Guds Son, och han förstod därmed inte att det var omöjligt för Jesus att synda. Han försökte därför lägga skulden på Jesus bl.a. för Herodes massaker av de oskyldiga barnen i Betlehem, för att han inte hade räddat Johannes Döparen från att bli halshuggen, för att ha orsakat att två tusen svin i Gerasa drunknade när han tillät en legion av demoner att fara in i dem, samt för att ha försummat sin egen familj. Även om det inte fanns minst skuld hos vår Herre i något av detta så skakades han ändå i sin mänskliga själ över blotta anklagelsen att på något sätt ha brutit mot Faderns allraheligaste vilja.

Under den andra bönestunden kom änglar och uppenbarade för Jesus allt som han måste lida för att gottgöra för hela mänsklighetens synd. De visade vilka fruktansvärda följder som det lustfyllda begäret har såväl på själen som på människans fysiska välbefinnande, och vilka lidanden som följer med det. Jesu mänskliga själ blev överväldigad av rädsla och ångest när han insåg helt och fullt såväl syndens fruktansvärda konsekvenser som de straff som skulle krävas för att gottgöra för den, och det var detta som ledde till att han rentav började svettas blod.

Men allra värst var frestelsen som Jesus utsattes för under den tredje och sista bönestunden, nämligen tanken på att hela det offer som han var på väg att frambära ändå inte skulle bära någon frukt. Jesus såg alla schismer och heresier som skulle nästla sig in i Kyrkan, ljumheten, ondskan, otacksamheten, högmodet och olydnaden hos oräkneliga kristna, och inte minst alla helgerån begångna av syndiga präster. Han såg hur Kyrkans sömlösa klädnad slets sönder av avfällingar, självrättfärdiga villolärare och självutnämnda reformatorer. Han såg alla högmodiga människor som, trots allt som Jesus gjort för dem, vägrar gå in genom den trånga porten till himmelriket eftersom de är för stolta för att böja på sina huvuden.

Låt inte Jesu dyrbara offer på korset ha varit förgäves. Efter att vi en gång har kommit till tro på Jesus och fått förlåtelse för våra synder, hur kan vi ens komma på tanken att förakta hans frälsningsverk och bidra ytterligare till hans lidande genom att medvetet och frivilligt fortsätta att synda? Låt oss istället innerligt be och göra egna uppoffringar för att alla människor ska omvända sig till Kristus och i tacksamhet ta emot den frälsning som det har kostat honom så mycket att vinna för oss. Och låt oss fortsätta att dra så mycket frukt som möjligt ur Jesu korsoffer genom att så ofta och så hängivet som möjligt förena oss med det i firandet av den heliga eukaristin. Amen.