Tisdag i 5 fasteveckan

Kära bröder och systrar

I evangeliet i mässan denna vecka får vi höra om olika kontroverser mellan Jesus och de fariseerna i Johannesevangeliet, som förklarar varför Jesus så småningom anklagades för blasfemi och dömdes till döden. I dagens evangelium använder Jesus två gånger uttrycket ”jag är den jag är” om sig själv: ”Om ni inte tror att jag är den jag är, skall ni dö i era synder” (Joh 8:24) och ”När ni har upphöjt Människosonen, skall ni förstå att jag är den jag är” (Joh 8:28). Enligt den grekiska grundtexten säger Jesus ordagrant inte ”Jag är den jag är” utan kort och gott ”Jag är”. Detta är en tydlig anspelning på Guds eget namn enligt 2 Mosebokens tredje kapitel, där Mose frågar Gud om vad han ska säga om israeliterna frågar om hans namn, och Gud svarar ”Jag är den jag är. Säg dem att han som heter ’Jag är’ har sänt dig till dem.” (2 Mos 3:14)

När fariseerna frågar Jesus ”Vem är du då?”, så svarade Jesus enligt den officiella svenska översättningen, Bibel 2000, ”Varför talar jag alls till er?” (Joh 8:25), vilket enligt min mening tyvärr inte är en särskilt bra översättning. Fariseernas fråga är ju i högsta grad relevant, och Jesus ger här intryck av att han tappar tålamodet med dem och vill undvika att svara. Den förklarande noten i Bibel 2000 ger dock även två alternativa möjliga översättningar av Jesu svar, nämligen ”Från begynnelsen är jag det som jag har sagt er” eller ”Det som jag från början har sagt er”, med hänvisning till att den grekiska texten är oklar, vilket den också är. Enligt den grekiska grundtexten svarar Jesus ordagrant ”Begynnelsen det som jag också säger er”. Troligtvis vill Jesus säga någonting i stil med att ”Det har jag ju redan sagt er från början”, på liknande sätt som när judarna två kapitel längre fram uppmanar Jesus att ”Om du är Messias, så säg det öppet” (Joh 10:24), varpå Jesus svarar att: ”Jag har sagt er det, men ni tror det inte.” (Joh 10:25)

Det är på sätt och vis förståeligt att vara lite sunt skeptisk när någon påstår sig vara ingen mindre än Gud själv. Men, Jesus fortsätter med att argumentera för att han verkligen är den som han utger sig för att vara genom att säga att ”Gärningarna som jag gör i min faders namn vittnar om mig.” (Joh 10:25) Och redan i Johannesevangeliet femte kapitel hade han poängterat att ”de verk som Fadern har gett mig i uppdrag att fullborda, just de som jag utför, vittnar om att Fadern har sänt mig” (Joh 5:36).

För den som vägrar att tro på Jesus så går det alltid att hitta bortförklaringar. Men för den som öppnar sitt hjärta för sanningen så blir det ganska snart uppenbart att det bara finns en förklaring till vem personen Jesus från Nasaret är, nämligen det som Marta bekände honom som i evangeliet i söndags, att han är ”Messias, Guds son, han som skulle komma hit till världen”. Låt oss be om nåden att alla människor i hela världen får komma till insikt om detta, och att vi alla förnyas i vår tro på Jesus och hans gudomlighet under den kommande påsken. Amen.