Måndag i 2 fasteveckan

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Dan 9:4b–10; Ps 79:8, 9, 11, 13; Luk 6:36–38.

Kära bröder och systrar

Fastetidens tre fromhetsövningar bön, fasta och allmosor kan pedagogiskt sammanfattas på svenska med tre ord på bokstaven B: Bön, bot och barmhärtighet. Evangeliet i lördags var hämtat ur Matteusevangeliets femte kapitel, som avslutas med uppmaningen ”Var fullkomliga, så som er fader i himlen är fullkomlig” (Matt 5:48). Dagens evangelium inleddes med Lukasevangeliets version av detta Jesusord, där han uppmanar oss att ”var[a] barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig” (Luk 6:36). Man brukar säga att det är mänskligt att fela och gudomligt att förlåta. Att det skulle vara mänskligt att fela stämmer bara om man med ”mänskligt” menar den av syndafallet skadade mänskliga naturen. Men vi är inte skapade för att fela eller synda, och vi blir mer sant mänskliga ju mindre vi syndar. Däremot är det utan förbehåll sant att det är gudomligt att förlåta. I kollektbönen för den 26 söndagen ”under året” sägs att Guds ”skonsamhet och mildhet är det främsta tecknet på [hans] allmakt”. Jesu uppmaning i Lukasevangeliet att vara barmhärtiga så som vår fader är barmhärtig, den är således mer eller mindre synonym med motsvarande uppmaning i Matteusevangeliet att vara fullkomliga så som vår fader i himlen är fullkomlig.

Det finns två huvudsakliga sätt som vi kan utöva barmhärtighet på i Gud Faderns efterföljd. Det ena är att barmhärtigt förlåta andra människor deras synder, liksom Gud har förlåtit oss. Denna typ av barmhärtighet är underbart skildrad i Lukasevangeliets liknelse om den barmhärtige fadern, mer känd som liknelsen om den förlorade sonen. Det andra sättet att utöva barmhärtighet på är att utföra barmhärtighetsgärningar. Detta är tydligt skildrat i en annan berömd liknelse i Lukasevangeliet, nämligen liknelsen om den barmhärtige samariern. Men en förutsättning för att vi ska kunna visa barmhärtighet mot våra medmänniskor på de här båda sätten, det är att vi själva har fått erfara Guds barmhärtighet, om det så är genom att ta emot hans förlåtelse i försoningens sakrament eller genom att glädja sig åt alla hans välgärningar mot oss, varav den största är att i förväg bevara oss från synd.

Låt oss be om nåden att våra hjärtan får öppnas och vidgas, så att de både blir mer mottagliga att ta emot Guds barmhärtighet och sprida den vidare till andra. Amen.