Askonsdagen

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar:

Kära bröder och systrar

Idag inleder Kyrkan som bekant den heliga fastetiden, en 40 dagar lång tid av botgöring och ånger som förberedelse för att fira den heliga påsken. Idag är alla katoliker som är mellan 18 och 58 år gamla förpliktade att fasta genom att äta högst ett fullständigt mål mat, och alla katoliker från 14 år och uppåt är förpliktade att avstå från kött. Samma sak gäller även på långfredagen. Under fastetidens övriga 38 vardagar är det upp till var och en, eventuellt i samråd med sin biktfar eller andlige vägledare, att bestämma hur man vill iaktta fastetiden. Kyrkan uppmuntrar traditionellt till tre olika former av fromhetsövningar under fastetiden, som vi hörde Jesus utlägga i dagens evangelium: bön, fasta och allmosor.

Bönen är A och O i det kristna livet, och fastetiden är en privilegierad tid för att intensifiera ens böneliv. Utöver att delta i den heliga mässan på söndagar och idag på askonsdagen så kan man om man har möjlighet försöka att delta i mässan även på andra vardagar, inte minst på fredagar. Innan kvällsmässan på fredagarna under fastetiden hålls även en korsvägsandakt som även den rekommenderas varmt. Om man deltar i kvällsmässan på onsdagar eller torsdagar så kan man även med fördel komma till kyrkan redan från kl. 16.30 för att ägna en stund åt tyst tillbedjan inför det allraheligaste sakramentet. Och har man inte möjlighet att delta i mässan på vardagar, eller i alla fall inte varje dag, då går det utmärkt att ägna en stund åt tyst, stilla, inre kontemplativ bön hemma eller på någon annan tyst plats, företrädesvis på morgonen. Som förberedelse för den inre bönen är det rekommenderat att läsa någonting ur Bibeln, förslagsvis läsningarna i dagens mässa, som för varje dag under fastetiden är omsorgsfullt utvalda av Kyrkan för att betona olika aspekter av fastetidens mysterier. Om man inte redan brukar be rosenkransen varje dag så är fastetiden också ett ypperligt tillfälle att börja med detta, inte minst tillsammans i familjen.

Fasta och abstinens, dvs. att avstå från mat eller andra nöjen och njutningar, är kanske den fromhetsövning som kanske framförallt associeras med fastetiden. På svenska säger vi ju fastan för hela fastetiden, även om fastetiden alltså går ut på mycket mer än bara att fasta från mat. Fram till 1966 var alla katoliker från 18 t.o.m. 58 år förpliktade att fasta inte bara på askonsdagen och långfredagen, utan under fastetidens samtliga 40 vardagar, även då högtider som S:t Josef och Jungfru Marie bebådelsedag infaller. Om någon på eget initiativ vill fortsätta att göra detta så går det utmärkt, men för att undvika överdrifter och andligt högmod bör man stämma av sådana frivilliga fasteoffer från mat med sin biktfar eller andlige vägledare. Man kan också besluta sig för att avstå från olika typer av mat, exempelvis kött eller sötsaker, åtminstone vissa dagar såsom på Kyrkans traditionella fastedagar fredag och onsdag. Men i vår tid är det kanske ännu mer trängande att avstå från andra saker än mat, såsom distraktioner i form av Internetsurfande, sociala medier och annat scrollande på telefonen, tv-tittande eller streaming, samt tv- och datorspel. Istället kan man välja ut en eller flera intressanta och uppbyggliga andliga böcker som man läser ut under fastetiden.

I dagens evangelium inledde Jesus med att tala om allmosegivande. I år uppmuntras vi katoliker i Stockholms katolska stift att bidra till Caritas fasteinsamling till förmån för att förebygga våld och psykisk ohälsa bland barn och unga, ett mycket behjärtansvärt ändamål som borde beröra de flesta. Men under fastetiden uppmuntras vi inte bara att visa barmhärtighet mot våra medmänniskor genom att dela med oss av våra pengar. Det finns många andra sätt som vi kan och bör sprida Guds kärlek på, exempelvis besöka äldre och andra ensamma personer, hjälpa till mer i hemmet och vara extra vänlig mot kollegor och klasskamrater som man vanligtvis har lite svårt för.

Målet med alla våra böner, fastor och allmosor är att uttrycka ångern över våra synder, bli mindre självupptagna och lämna större plats för Gud och våra medmänniskors behov i våra hjärtan. I den första läsningen ur profeten Joels bok uppmanades vi att ”vända om till [Herren] av allt [vårt] hjärta, […] med fasta och gråt och klagan” (Joel 2:12). Som en del av vår omvändelse uppmuntras vi alltså att sörja och gråta över våra synder. I denna heliga mässa kommer vi uttrycka vår ånger och vilja till omvändelse genom att få ett askkors tecknat på våra pannor, som en påminnelse att vi är stoft, och att stoft skall vi åter bli. När vi frivilligt avstår från olika glädjeämnen och njutningar under fastetiden så bidrar detta naturligt till att man på det yttre planet kan uppleva en form av sorg. Men på ett djupare, andligt plan, är fastetiden samtidigt en källa till djup, innerlig glädje. Glädje över denna privilegierade tid att befrias från sina synder och växa i kärlek till Gud och våra medmänniskor. Glädje över att Gud, som vi bad om i responsoriepsalmen, under denna heliga tid får chans att på nytt skapa i oss ett rent hjärta och ge oss en frimodig ande. Låt oss följa aposteln Paulus uppmaning i den andra läsningen ur hans andra brev till korinthierna, att inte kasta bort den nåd vi tar emot från Gud, utan mitt i alla botövningar och försakelser glädja oss innerligt åt att det ”nu är den rätta stunden, nu är frälsningens dag.” Amen.