Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Rom 2:1–11; Ps 62:2–3, 6–7, 9; Luk 11:42–46.
Kära bröder och systrar
Den heliga Teresa av Jesus som vi firar idag föddes i Avila i Spanien år 1515. Hon är mest känd för att tillsammans med den helige Johannes av Korset ha reformerat karmelitorden, den orden som vår egen biskop och kardinal Anders Arborelius också tillhör. Till denna ordensgren hör även karmelitklostret i Rydebäck i Skåne och dess priorinna moder Maria av Bebådelsen, som den nyligen utgivna dokumenterfilmen Nunnan – 25 år i kloster handlar om. Den heliga Teresas reform innebar en strängare observans av den karmelitiska klosterregeln från 1200-talet, och den reformerade grenen har som yttre kännetecken att bröderna och systrarna bär enkla sandaler istället för ordentliga skor på fötterna. Grenen fick därför namnet ”de oskodda karmeliternas orden”, på latin Ordo Carmelitorum Discalcaetorum, som förkortas OCD och som man ofta kan se efter vår biskops namn.
Men det viktigaste kännetecknet för de oskodda karmeliternas orden är dess fokus på inre bön och kontemplation. Varje dag ägnar oskodda karmeliter en hel timme på morgonen och en timme på kvällen åt tyst, inre bön. I boken Den inre borgen, som brukar betraktas som Teresas viktigaste verk, skriver hon: ”Alla vi som bär karmeliternas heliga dräkt är kallade till bön och kontemplation.” (Kapitel V, 1, 2), och sin sin självbiografi, Boken om mitt liv, gör hon en berömd definition av den inre bönen, som även citeras i Katolska Kyrkans katekes: ”Enligt min uppfattning är inre bön ett intimt vänskapligt umgänge, varvid man ofta helt ensam samtalar med den Gud, av vilken man vet sig vara älskad” (Kapitel VIII, 1, citerad i Katolska Kyrkans katekes n. 2709). När den heliga Edith Stein som ung judinna fick ta på Boken om mitt liv så sträckläste hon den över en natt, och konstaterade efteråt att ”Detta är sanningen”, och bestämde sig omedelbart för att bli kristen, och blev så småningom även karmelitnunna och till sist martyr under namnet Teresia Benedicta av Korset.
I de särskilda läsningarna för denna minnesdag kan man höra Bibelns egen förmodligen bästa beskrivning av den tysta, inre bönen, ur det åttonde kapitlet av Paulus brev till romarna: ”Anden stöder oss i vår svaghet. Vi vet ju inte hur vår bön egentligen bör vara, men Anden vädjar för oss med rop utan ord, och han som utforskar våra hjärtan vet vad Anden menar, eftersom Anden vädjar för de heliga så som Gud vill.” (Rom 8:26-27). Och i bönboken Oremus finns en annan mycket vacker beskrivning av den inre bönen, som katekesen kallar för ”bönens höjdpunkt”: ”Ingen som någonsin varit förälskad behöver påminnas om att det finns stunder i ett kärleksfullt förhållande när ord är överflödiga. Samma sak gäller förhållandet till Gud. Ordlös, stilla vila i hans närvaro, han som älskar oss.” (s. 53 i den åttonde upplagan)
Men för att uppnå den kontemplativa bönens höjder så krävs också att man gör framsteg i det inre livet, genom att låta vår tro, vårt hopp och vår kärlek renas av Gud. Den heliga Teresa identifierar sju etapper av det inre livet, som hon liknar med sju boningar i själens ”inre borg”, och som hon beskriver i boken med detta namn. För att göra framsteg i det andliga livet och uppnå en ännu djupare förening med Gud måste bönen även åtföljas av askes och uppoffringar. I boken Fullkomlighetens väg, ger den heliga Teresa följande råd till sina medsystrar: ”Den ursprungliga regeln manar oss att be utan uppehåll. Detta är det allra viktigaste och om vi gör det med all den omsorg vi förmår, så skall vi inte heller underlåta fastorna, botövningarna och tystnaden som vår Orden föreskriver. Ty ni vet redan att bönen, för att vara äkta, måste åtföljas av dessa övningar. Bekvämlighet och bön kan inte förenas.” (Kapitel 4, 2).
Den heliga Teresas lära finns mycket förtjänstfullt syntetiserad och förklarad av den salige Marie-Eugène av Jesusbarnet i hans bok Je veux voir Dieu, vilket betyder ”Jag vill se Gud”, och som även finns utgiven på engelska under titeln I Want to See God. För några år sedan gav påven Franciskus denna bok till alla som arbetar i den romerska kurian. För den som vill lära sig mer om inre bön kan jag även varmt rekommendera karmelitbroder Wilfrid Stinissens När natten faller på: Den inre bönens väg, som finns i lager i Lilla Thérèse bokhandel, liksom Boken om mitt liv, Den inre borgen och Fullkomlighetens väg.
Den heliga Teresa av Jesus dog i Alba i Spanien år 1582, natten mellan den 4 och 15 oktober, samma natt som Kyrkan gick över till den gregorianska kalendern och därmed hoppade över 10 dagar. Må hon be för oss att vi alla kan vandra stadigt vidare på bönens, kontemplationens och fullkomlighetens väg, och så nå fram till de djupaste boningarna i vår inre borg och själens fullständiga förening med vår Herre redan i detta livet, för att sedan en dag få skåda honom ansikte mot ansikte i himmelriket. Amen.