Fredag efter askonsdagen

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Jes 58:1–9a; Ps 51:3–6a, 18–19; Matt 9:14–15.

Kära bröder och systrar

Så här i fastetidens inledning så får vi i mässans liturgi höra läsningar som påminner oss om hur en rätt fasta och botgöring ska gå till. Det finns en risk att man kan fastna vid en rent yttre observans av fasteuppoffringar, som man gör till största del motvilligt bara för att de hör till fastetiden, och som man gör mer eller mindre uteslutande i hopp om att få en motsvarande belöning av Gud. Man fastar inte med glädje och av kärlek, utan av tvång och för betalning. Och om man inte tycks få någon omedelbar uppmärksamhet och belöning från Gud så förstår man inte poängen med det hela. ”Ser du inte att vi fastar ? Märker du inte hur vi späker oss ?” (Jes 58:3), klagar folket i dagens första läsning ur profeten Jesajas bok.

Men poängen med fastan, det är inte bara att under 40 dagar stå ut med att äta och roa sig mindre, be mer och göra fler uppoffringar för andra, och sedan hoppas på att få någon slags belöning från Gud för att ha stått ut med allt detta. Nej, det viktigaste är att dessa botövningar leder till att vi en gång för alla blir fria från sådant som tynger våra själar, i första hand synden, men också i sig legitima saker som riskerar att ta plats från kärleken till Gud och vår nästa om det blir för mycket av dem. Därför svarar Gud folket i dagens första läsning: ”Nej, detta är den fasta jag vill se : att du lossar orättfärdiga bojor, sliter sönder okets rep, befriar de förtryckta, krossar alla ok.” (Jes 58:6) Fastetiden innebär en privilegierad möjlighet att befrias från syndens bojor och förtryck och göra sig av med allt onödigt överflöd i vårt liv som tynger ner oss som ett ok. Dessutom blir vi i dagens läsning påminda om att inte bara avstå från angenäma saker för vår egen skull, utan att också aktivt utföra barmhärtighetsgärningar mot vår nästa: ”Dela ditt bröd med den hungrige, ge hemlösa stackare husrum, ser du en naken så klä honom, vänd inte dina egna ryggen !” (Jes 58:7)

Fastetiden är framförallt en förberedelse inför påsken, då vi högtidligen kommer fira Jesu död och uppståndelse. Den utgör också den slutliga förberedelsen för de katekumener som kommer att döpas under påskvakan. I inledningen av denna mässa har vi haft glädjen att få ta upp ytterligare en katekumen i katekumenatet utöver de sex som togs upp redan förra fredagen, och vi ska nu fortsätta med att be för församlingen alla katekumener, så att de alla blir väl förberedda att efter denna fastetid i dopets sakrament dö och begravas tillsammans med Kristus, för att därmed också uppstå tillsammans med honom till det eviga livet. Amen.