S:t Kyrillos och S:t Methodius

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Apg 13:46–49; Ps 117; Luk 10:1–9.

Kära bröder och systrar

De heliga Kyrillos och Methodios som vi firar idag var bröder, och de föddes i Thessalonike i nuvarande Grekland år 826 respektive 815. De tillhörde därmed den bysantinska riten, men levde innan dess att den Romersk-katolska kyrkan i väst och den Öst-ortodoxa kyrkan i öst splittrades. Kyrillos utbildades i Konstantinopel och prästvigdes, medan Methodios förblev diakon och prästvigdes först ett par år före Kyrillos död den 14 februari 869. Runt år 860 blev Kyrillos sänd som missionär till Bulgarien, Mähren i nuvarande Tjeckien samt Kroatien, och Methodios följde med. För att underlätta missionsarbetet översatte de den bysantinska liturgin från grekiska till slaviska, och för detta ändamål skapade de även ett skriftspråk för slaviskan med ett eget alfabet, som sedermera fick namn efter Kyrillos: det kyrilliska alfabetet. Kyrkan hade alltid betraktat de tre språken som det stod skrivet med på Jesu kors som heliga: hebreiskan, grekiskan och latinet, och dittills hade man bara firat liturgin på något av dessa språk. Införandet av kyrkoslaviskan som gudstjänstspråk i östeuropa innebar alltså en nymodighet, där förståelsen av liturgin prioriterades framför traditionen, och Kyrillos och Methodios fick stå på sig en hel del innan detta godkändes. Men med tiden kom även kyrkoslaviskan att betraktas som ett heligt språk, och används än idag som liturgiskt språk inom de flesta östortodoxa kyrkor, även om folket inte längre kan förstå allting.

Kyrillos och Methodios kallades så småningom till Rom, där Kyrillos dog och begravdes i San Clemente-basilikan, en av Roms äldsta kyrkor. Methodios vigdes till biskop och fortsatte missionera i Pannonien, nuvarande Ungern. Han dog den 6 april 885 i Velehrad i nuvarande Tjeckien. Kyrillos och Methodios helgonförklarades av påven Leo XIII år 1880, och år 1980 gjorde utnämnde påven Johannes Paulus II dem till skyddshelgon för hela Europa, tillsammans med den helige Benedictus.

I martyrologiet för den 14 februari nämns även martyren S:t Valentin, som dog i Rom år 269 och är begravd på Via Flaminia vid den milviska bron. Alla berättelser om den helige Valentin är av så sent datum att deras historiska värde är litet eller obefintligt, och det är inte ens säkert att allt som berättas om honom verkligen handlar om samme Valentin. Av dessa anledningar togs S:t Valentin bort ur det allmänna romerska kalendariet år 1970, till förmån för de heliga Kyrillos och Methodios. Men inom den folkliga traditionen fortsätter man som bekant i stor utsträckning att uppmärksamma S:t Valentins dag på det tema som uttrycks med den svenska benämningen Alla hjärtans dag. Därför tycks det mig passande att även uppmärksamma den helige Valentin idag, för att bidra till att ge ett katolskt innehåll åt denna sekulära högtid.

Anledningen till att S:t Valentins dag associeras med romans har troligtvis framförallt att göra med en engelsk medeltida tradition enligt vilken fåglarna började para sig i mitten av februari. Den engelske 1300-talspoeten Geoffrey Chaucer diktade: ”For this was sent on Seynt Valentyne’s day / Whan every foul cometh ther to choose his mate”. Det berättas också att den helige Valentin, som var präst, i hemlighet vigde kristna par, vilket även gjorde att de nygifta makarna kunde undgå att värvas av den romerska armén. Men oavsett vad den helige Valentin faktiskt gjorde som skulle ha gjort honom förtjänt av att förknippas med romantik, så kvarstår som sagt det faktum att hans minnesdag i stor utsträckning har kommit att associeras med detta, även och kanske framförallt utanför Kyrkan. Av än mer oklara anledningar är den helige Valentin även skyddshelgon för epileptiker och biodlare, men han har säkerligen ingenting emot att åkallas om förbön för allt detta.

Låt oss därför be om den helige Valentins förbön för alla förlovade par, att de blir väl förberedda att förenas i äktenskapets sakrament och får nåden och kraft att leva kyskt i avhållsamhet fram till sin bröllopsdag. Låt oss också be om hans förbön för alla som lider av olika former av kärleksbekymmer, att de får tröst genom att påminnas om Guds oändliga kärlek till var och en av oss, som får all mänsklig kärlek att blekna vid jämförelse. Låt oss även be om den helige Valentins förbön för alla dem som brottas med kyskheten, inte minst dem som har fastnat i beroenden av pornografi och masturbation, att de blir helt fria från detta och så kan uppnå inre frid och enhet till kropp och själ. Och låt oss slutligen också be om de heliga Kyrillos och Methodios förböner för hela Europas folk och för freden, inte minst de östra delarna av denna vår världsdel som de särskilt bidrog till att evangelisera. Amen.

Lämna en kommentar