Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar för minnesdagen: Vish 7:7-10, 15-16; Ps 119:9-14; Matt 23:8-12.
Kära bröder och systrar
Den helige Thomas av Aquino som vi firar idag är allmänt erkänd som kyrkohistoriens störste teolog. Han föddes år 1225 på familjeslottet Roccasecca i närheten av Aquino, mellan Rom och Neapel i nuvarande Italien. När han var fem år gammal började han sin utbildning i benediktinklostret Monte Cassino, men vid nitton års ålder bestämde han sig för att inträda i den nyligen grundade dominikanorden. Hans familj var mycket emot detta beslut då de hade föredragit att han hade blivit benediktinmunk, och vid ett tillfälle försökte hans bröder få honom att helt ge upp det gudsvigda livet och celibatet genom att släppa in en prostituerad kvinna på hans rum i slottet för att hon skulle förföra honom. Men den helige Thomas skrämde bort henne med ett brinnande vedträ, och efteråt fick han en uppenbarelse av två änglar som gav honom en gördel som ett tecken på nåden att han under resten av sitt liv skulle få leva i fullständig kyskhet.
Som dominikan fortsatte den helige Thomas sina studier först i Paris, där han lärde känna den helige Albert den store som blev hans läromästare. När Albert blev förflyttad till Köln följde Thomas med, och utsågs till studentmästare för dominikanerna. Han återvände så småningom till Paris och studerade även i Orvieto innan påven Clemens IV år 1265 kallade honom till Rom för att bli påvlig teolog. 1269 kom han för tredje gången till Paris, och påbörjade där sitt största och viktigaste teologiska verk, Summa Theologiae. Detta var menat som en nybörjarkurs i teologi, men kom i själva verket att bli det mest heltäckande, uttömmande och klarsynta teologiska verket någonsin. Den använder sig av den s.k. scholastiska metoden, som utgår från Aristoteles filosofi. Summa Theologiae består av tre delar. Den första delen handlar om Gud själv och från vilken allt annat som existerar utgår, på latin exitus. Den andra delen är så stor att den är indelad i två band, och den handlar om det moraliska livet, alltså om de synder som människan måste ta avstånd från och de dygder man måste förvärva för att återgå till Gud, på latin reditus. Den tredje delen handlar om Jesus Kristus, sann Gud och människa, som såsom förmedlare mellan Gud och människorna gör det möjligt för oss att återvända till den Gud vi utgått från tack vare Guds nåd och sakramenten som förmedlar denna.
Varje del av Summa Theologiae är indelad i olika ämnen som kallas för frågor, och varje fråga består av ett antal olika artiklar, där ett konkret problem tas upp i form av en ja- och nej-fråga, som på latin inleds med utrum, ”huruvida”. Den andra frågan i den första delen handlar exempelvis om Guds existens, och den tredje artikeln består av den konkreta frågan ”Huruvida Gud existerar?” Thomas inleder alltid med att presentera motargumenten till det han så småningom kommer att demonstrera, och dessa motargument inleds på latin med videtur, ”det verkar som”. Artikeln om Guds existens inleds exempels med att ”Det verkar som att Gud inte existerar.” I detta fall ger Thomas bl.a. motargumentet att eftersom Gud är oändligt god så borde det inte kunna finnas någon ondska. Men det finns ondska i världen. ”Alltså existerar inte Gud.”
Efter att ha gett alla motargument fortsätter dock Thomas med ett stycke som på latin inleds med sed contra, ”å andra sidan”, där han hänvisar till en auktoritär källa såsom Bibeln eller en kyrkofader som visar på motsatsen. När det gäller Guds existens så citerar han t.ex. Guds ord till Mose vid den brinnande busken: ”Jag är den Jag är” (2 Mos 3:14). Därefter följer huvudtexten till artikeln, som inleds med respondeo, ”jag svarar”. Som avslutning besvarar Thomas de olika motargumenten som presenterades i början, om detta inte framgår av argumentationen efter respondeo. I fallet med Guds existens svarar Thomas med fem olika vägar för att bevisa Guds existens. I den första av dessa vägar utgår han från Aristoteles princip om att det måste finnas en första orörlig rörare som sätter allt annat i rörelse, dvs. att det yttersta ursprunget till allt som finns måste vara ett evigt, oföränderligt väsen, och detta är precis vad man menar med Gud. Som svar på argumentet att existensen av det onda skulle motbevisa Guds existens, så citerar Thomas den helige Augustinus som säger att ”Eftersom Gud är det högsta goda så skulle han inte tillåta något ont att existera i hans verk om inte hans allmakt och godhet var sådana att han kan frambringa gott även från det onda.”
Tyvärr hann inte den helige Thomas fullborda Summa Theologiae. Under mässan den 6 december 1273 i Neapel fick han en mystisk uppenbarelse om vilken han sade: ”Allt vad jag har skrivit förefaller mig som halm i jämförelse med vad jag har skådat”. Efter det skrev han ingenting mer. Vid denna tid hörde han också en morgon Kristus tala från ett krucifix, som sade till honom: ”Thomas, du har skrivit väl om mig, vilken lön vill du ha för dina mödor?”, varpå Thomas ödmjukt svarade: ”Ingenting annat, Herre, än dig själv!” Den helige Thomas av Aquino dog den 7 mars 1274, på väg till den andra konciliet i Lyon, efter att ha ramlat ur vagnen och slagit huvudet mot ett träd. Hans reliker flyttades den 28 januari 1369 till Toulouse, där dominikanorden har sitt säte.
I Andra Vatikankonciliets dekret om prästernas utbildning, Optatam Totius, står det uttryckligen att prästkandidaterna ska fördjupa sig i frälsningens mysterium ”under ledning av den helige Thomas” (n. 16). Den helige Thomas betydelse för teologin kan således inte överskattas. Han är kyrkoläraren framför alla andra, med smeknamnet Doctor Angelicus, ”den änglalike läraren”. Samtidigt visar den mystiska uppenbarelsen i slutet av hans liv att han inte bara var en spekulativ plugghäst, utan framförallt levde i en djup, andlig förening med Gud. Teologiska studier är mycket viktiga för att vi ska lära känna Gud för att bättre förstå vem han är och hur vi borde leva här i världen som kristna. Men målet med vår existens, det är inte bara att lära känna Gud, utan att älska honom. Den helige Thomas gjorde bägge dessa saker till fullo. Låt oss be om hans förbön att vi, genom att studera hans verk, ännu bättre kan lära känna Gud och uppfyllas av ännu större kärlek till honom, så att vi en dag också får skåda Gud ansikte mot ansikte tillsammans med den helige Thomas och alla änglar och helgon i himmelriket. Amen.
Fader Gustavs predikningar 