Familjemässa och mässa på latin i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Neh 8:2-4a, 5–6, 8–10; Ps 19:8–10, 15; 1 Kor 12:12–30; Luk 1:1–4; 4:14–21.
Kära bröder och systrar
Sedan fem år tillbaka firas denna den tredje söndagen ”under året” även som ”Guds Ords söndag”. Enligt påven Franciskus önskan ska denna söndag ägnas åt att på ett särskilt sätt fira, studera och sprida Guds Ord. Läsningarna för denna årgång som vi nyss har hört passar dessutom mycket bra ihop med detta tema. I dagens evangelium hörde vi om hur Jesus besökte sin hemstad Nasaret för första gången sedan han inledde sin offentliga verksamhet. Sin vana trogen gick han på sabbaten till synagogan, och där blev han ombedd att förkunna läsningen ur profeten Jesajas bok. I den judiska synagogan var det inte bara rabbiner som hade rätt att offentligt utlägga Guds Ord, utan synagogföreståndaren kunde ge i uppdrag till vilken vuxen jude som helst att göra detta. När Jesus får denna chans så ger han dock en kommentar av profeten Jesajas bok som ingen hade väntat sig: ”I dag har detta skriftställe gått i uppfyllelse inför er som hör mig.” (Luk 4:21). Som kristna tror vi att Jesus är den utlovade Messias, på grekiska Christós, den Smorde, som lagen och profeterna i den hebreiska Bibeln pekar fram emot. Evangelierna som berättar om Jesu liv och apostlarnas övriga skrifter som ytterligare förklarar den kristna tron sammanställdes så småningom i det som kom att kallas för Nya testamentet, varpå den hebreiska Bibeln blev till de kristnas Gamla testamente.
Utan tvekan är det Nya testamentet och i synnerhet evangelierna viktigast för oss kristna, och för någon som nyligen upptäckt den kristna tron så rekommenderas alltid att läsa detta först. Men det betyder absolut inte att det Gamla testamentet har förlorat sin betydelse. Andra Vatikankonciliets dogmatiska konstitution om uppenbarelsen, Dei Verbum, säger att ”Gud, inspiratören och författaren till båda testamentena, har på ett klokt sätt ordnat det så att det nya testamentet skulle döljas i det gamla och det gamla uppenbaras i det nya (S:t Augustinus). För även om Kristus instiftade det nya förbundet genom sitt blod (se Luk 22:20; 1 Kor 11:25) har ändå Gamla testamentets böcker, som i sin helhet togs med vid förkunnelsen av evangeliet, (S:t Irenaeus) förvärvat och visat sin fulla betydelse i Nya testamentet (se Matt 5:17; Luk 24:27; Rom 16:25-26; 2 Kor. 14:16) och i sin tur kastat ljus över det och förklarat det.” (n. 16).
Sedan Andra Vatikankonciliets liturgireform läses tre läsningar ur Bibeln i mässan på söndagar. Den första läsningen är vanligtvis hämtad ur Gamla testamentet och är vald för att skänka ljus över dagens evangelium. I dagens första läsning hörde vi hur Esra, den skriftlärde, föreläste ur Guds lag för Israels folk efter återkomsten till Jerusalem efter den 70 år långa exilen i Babylon. ”De läste ur Guds lagbok, tolkade den och utlade den, så att folket förstod vad som lästes.” (Neh 8:8). Men den definitiva uttolkaren av Guds lag, Torah, det är Jesus Kristus, och i hans efterföljd Kyrkan under ledning av påven och biskoparna. Responsoriepsalmen som följer på den första läsningen i det nya lektionariet fungerar i sin tur vanligtvis som en kommentar till den första läsningen. Dagens responsoriepsalm är en lovprisning av Guds Ord: ”Herrens lag är utan brist, den ger liv på nytt.” (Ps 19:8), ”Herrens påbud är rätta, de ger hjärtat glädje.” (Ps 19:9), Herrens ord är rena, de skall alltid bestå. (Ps 19:10). Det traditionella gregorianska gradualet har vanligtvis inte samma koppling till dagens övriga läsningar och består bara av ett par psalmverser, men det inbjuder i gengäld till en långsam musikalisk meditation av dessa omsorgsfullt utvalda verser. Såväl dagens introitus som graduale fortsätter på temat från epifania om hur alla folk skall komma och tillbe Gud och hur hans härlighet skall bli synlig: ”Tillbe Herre, alla hans änglar.” (Ps 97:7), ”Hedningarna skall frukta ditt namn, Herre, och alla jordens kungar din härlighet.” (Ps 102:16).
Även om vi tack vare liturgireformen idag får höra en betydande del av Guds Ord bara genom att delta i mässan, så är det ändå bra att även läsa och studera Bibeln på egen hand. För er som är barn är det jättebra att ofta läsa ur en Barnens Bibel, eller be era föräldrar att läsa för er, så att ni tidigt blir välbekanta med alla de bibliska berättelserna, såväl i det Nya som i det Gamla testamentet. Och när man är stor nog att läsa ur en vanlig Bibel så finns det flera olika metoder för detta. Dels kan man studera Guds Ord genom att läsa igenom de olika bibelböckerna på ett systematiskt sätt, gärna med hjälp av en Bibel med katolska kommentarer, som Katolsk studiebibel på svenska eller den nyligen utkomna Ignatius Study Bible på engelska. Man kan också läsa Guds Ord i första hand som ett hjälpmedel för bönen i form av andlig läsning, på latin lectio divina. Här är inte målet nödvändigtvis att lära sig en massa nya intressanta saker om Gud och den kristna tron, utan snarare vad Gud vill säga personligen till mig just i dag. För detta ändamål man med fördel använda de dagliga läsningarna i mässan, och detta är givetvis även det ideala sättet att förbereda sig inför mässan på också. Sedan i somras finns en mycket praktisk applikation till mobiltelefonen med både dagens läsningar i mässan och en kort predikan om dessa, som heter just ”Dagens läsningar”.
Hur kan man då veta vad Gud vill säga till en när man läser hans Ord? I dagens första läsning hörde vi att ”hela folket grät när de hörde vad som stod i lagen” (Neh 8:9). De insåg hur långt ifrån uppfyllandet av Guds lagbud de själva levde, och bedrövades över sin synd. I påven Franciskus apostoliska uppmaning Evangelii Gaudium ger han förslag på några frågor som man kan ställa till Gud under den andliga läsningen: ”Herre, vad säger den här texten till mig? Vad i mitt liv är det som du vill ändra på med den här texten? Vad är det som stör mig i den här texten? Varför är jag inte intresserad av detta? Eller kanske: Vad är det som jag tycker om i den här texten? Vad är det med det här ordet som rör vid mig? Vad är det som attraherar mig? Varför attraherar det mig?” Kort sagt, så kan man säga att allt i en bibeltext som man blir irriterad över kan ses som en inbjudan till omvändelse, och allt i en bibeltext som man blir glad över kan ses som en inbjudan till tacksägelse.
Låt oss be om nåden att vi för en allt större kärlek till Guds Ord, att vi kan lyssna till det uppmärksamt varje gång vi deltar i den heliga mässan och också tar oss tid att studera och meditera över det på egen hand, så att vi därigenom både kan lära känna Gud och oss själva bättre och formas till än större likhet med Guds människoblivna Ord, Jesus Kristus, vår Herre. Amen.
Fader Gustavs predikningar 