Familjemässa och mässa på latin i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Jes 62:1–5; Ps 96:1–3, 7–8a, 9, 10ac; 1 Kor 12:4–11; Joh 2:1–11.
Kära bröder och systrar
Evangeliet som vi nyss hörde om hur Jesus förvandlade vatten till vin vid bröllopet i Kana är den tredje händelsen i Jesu liv som ursprungligen firades liturgiskt i samband med epifania, Herrens uppenbarelses högtid, tillsammans med de vise männens tillbedjan och Jesu dop. Bröllopet i Kana var det första tillfället då Jesus uppenbarade sin härlighet genom att utföra ett mirakel. Tidigare lästes detta evangelium varje år på denna den andra söndagen efter epifania. I och med att liturgireformen har berikat lektionariet med många andra evangelietexter också så får vi numer bara höra detta evangelium vart tredje år, så vi får lyssna och meditera över det extra noga denna söndag. Å andra sidan inkluderade den helige påven Johannes Paulus II år 2002 både Herrens dop och bröllopet i Kana bland ljusets mysterier i rosenkransen, som vi sedan dess inbjuds att meditera över varje torsdag.
Miraklet vid bröllopet i Kana visar oss att Jesus till att börja med faktiskt har makt att utföra mirakler, att han kan hjälpa oss med precis allt som vi behöver hjälp med, men att vi ibland måste be enträget om det vi behöver för att bli bönhörda. Mirakler är händelser som går utöver det sätt som vi är vana att naturen vanligtvis fungerar på, och som vi därför inte kan förklara med vanliga vetenskapliga metoder. Gud har skapat världen med en viss ordning, och tack vare detta har vi kunnat formulera olika naturlagar. Men eftersom Gud är allsmäktig så kan han även ingripa direkt i skapelsen och handla på ett sätt som han aldrig tidigare gjort, och som vi således inte kan förutsäga med hjälp av naturlagarna. Detta innebär att det alltid står i Guds makt att hjälpa oss i alla våra svårigheter, även när vi med vår begränsade erfarenhet inte kan föreställa oss någon lösning på problemet.
De flesta mirakler som Jesus utför i evangelierna har att göra med olika former av helanden, t.ex. blinda som får synen tillbaka, spetälska som blir friska, lama som kan gå igen och t.o.m. döda som återuppväcks till livet. Vi är inte skapade för att bli sjuka och dö i förtid, utan sjukdomar och döden kom in i världen tillsammans med synden. Därför är det ganska lätt att förstå att Jesus ägnade mycket av sin offentliga verksamhet åt att bota sjuka, för att visa att han har makt att ta bort både synden och dess onda konsekvenser. Ett annat av Jesu största mirakler var att mätta över 5000 människor med fem bröd och två fiskar, för att de inte skulle gå hungriga. Men Jesu första mirakel bestod varken av att bota de sjuka eller ge mat åt de hungrande. Han förvandlade vatten till vin vid ett bröllop, för att bröllopsfesten inte skulle bli misslyckad och brudparet utskämt. Detta visar att Gud inte bara bryr sig om att uppfylla våra mest basala behov så att vi kan överleva och vara friska. Gud är även mån om att vi verkligen ska vara lyckliga och glada i alla livets skeenden. Gud är till sitt väsen självutgivande och livgivande kärlek. Genom sin närvaro vid bröllopet i Kana har Jesus välsignat äktenskapet mellan man och kvinna och upphöjt det till ett sakrament, i och med att det återspeglar kärleken mellan honom själv och Kyrkan, hans brud. Äktenskapet utgör därmed en försmak och föraning om Guds oändliga kärlek till oss, samtidigt som det gör det möjlighet att på ett konkret sätt dela med sig och föra denna livgivande kärlek vidare till andra.
Att Jesu första mirakel bestod av att förvandla vatten till vin visar även en annan mycket konkret sak, nämligen att det, till skillnad mot vad vissa kristna verkar tro, inte är någon synd att dricka vin och andra alkoholhaltiga drycker, givetvis förutsatt att man har åldern inne och det sker i måttliga mängder. Att frivilligt avstå från att dricka alkohol kan visserligen vara ett mycket bra frivilligt offer, men det får inte leda till att man ser ner på andra som inte avstår. Om avståndstagande från alkohol eller andra legitima njutningar bara leder till att man blir en bitter tråkmåns och hemligt avundsjuk på andra som inte gjort samma offer, då har denna uppoffring slagit helt fel. Å ena sidan måste vi vara beredda att leva enkelt för att lämna större plats för Gud i våra liv. Å andra sidan måste vi också vara beredda att ta emot de gåvor som Gud vill ge oss som tecken på hans kärlek och omtanke om oss. Som den fransk-brittiske katolske författaren Hilaire Belloc diktade: ”Wherever the Catholic sun doth shine, There’s always laughter and good red wine. At least I’ve always found it so. Benedicamus Domino!” Eller tolkat till svenska: ”Varhelst den katolska solen skiner finns det alltid skratt och goda, röda viner. Åtminstone har jag alltid funnit det vara på så vis. Herren vare lov och pris!”
För att vi ska få del av alla de goda gåvor som Gud vill ge oss så måste vi dock ofta först be om dem. Och det är inte alltid lätt att veta vare sig vad vi borde be om eller hur vi borde be om det. Men här kan det sätt som Jesus utförde sitt första mirakel på lära oss en annan mycket viktig sak, nämligen det faktum att det skedde genom hans heliga moder Marias förmedling. I den första meningen av dagens evangelium står det att ”Jesu mor var där” (Joh 2:1). Först i den efterföljande meningen nämns att ”Jesus och hans lärjungar var också bjudna till bröllopet.” (Joh 2:2) Förmodligen var brudparet goda vänner i första hand till Jungfru Maria, snarare än till hennes son som ännu inte hade uppenbarat sin härlighet och förmåga att göra mirakler. Jungfru Maria hade fått höra av ängeln Gabriel att hennes son även skulle kallas ”den Högstes Son” (Luk 1:32), och förstod hon att han hade makt att göra mirakler. Så när vinet tog slut och bröllopsfesten höll på att förstöras så gör Maria sin son uppmärksam på detta, utan att diktera vad han borde göra. ”De har inget vin” (Joh 2:3), säger hon kort och gott. Jesus tycks svara henne lite bryskt med det till synes opersonliga tilltalet ”kvinna”, och menar att hans ”stund har inte kommit än” (Joh 2:4). Att Jesus tilltalar sin mor som ”kvinna” kan dock ses som att hon är ”kvinnan” framför alla andra, den nya Eva som löser upp den knut som den första kvinnan orsakade. Jesu ”stund” syftar i första hand på hans lidande och död, det som han först och främst kom till världen för att göra. Att göra sig känd genom att börja utföra mirakler utgjorde skulle utgöra inledningen av hans offentliga verksamhet, som i sin tur skulle leda fram till denna hans ”stund” på korset. Men om stunden ännu inte hade kommit för Jesus att utföra mirakler, så påskyndades den av Jungfru Marias förbön. I detta ser vi även ett exempel på hur Jesus är ett föredöme i att lyda ens föräldrar. Och de sista ord av Jungfru Maria som finns nedtecknade i evangeliet sammanfattar hela hennes väsen: ”Gör det han säger åt er.” (Joh 2:5). I allt som Jungfru Maria gör pekar hon vidare på sin son och lär oss och hjälper oss att följa honom. Så när vi inte vet hur vi borde be eller ens vad vi borde be om, då kan vi med fördel be om Jungfru Marias moderliga förbön. Vi kan vara säkra på att hon alltid bär fram våra böner till sin son på ett sätt som behagar honom.
Låt oss tacka Gud för hans oändliga kärlek och omsorg om oss i alla livets skeenden, och låt oss hålla ut tålmodigt i bön om att få allt som vi behöver för att må bra och vara lyckliga, samt ta hjälp av Guds heliga moder Marias förmedling för detta. Och låt oss be om nåden att vi som Jesu lärjungar alltid stärks i vår tro varje gång han uppenbarar sin härlighet för oss genom att svara på våra böner. Amen.
Tack för en fin predikan, väl värd att begrunda liksom innebörden i Jesu första under 🙏🏻👼
GillaGillad av 1 person