Lördag efter epifania

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: 1 Joh 5:5–13; Ps 147:12–15, 19–20; Luk 5:12–16.

Kära bröder och systrar

På epifania, Herrens uppenbarelses högtid i måndags hörde vi om hur Jesus uppenbarades för de vise männen, som representerar jordens alla folk. På Herrens dop imorgon kommer vi få höra om hur Jesus uppenbarade sig för folket i samband med att han inledde sin offentliga verksamhet. På vardagarna däremellan får vi i evangeliet i mässan höra om andra sätt som Jesus uppenbarade sig på. I onsdags lästes evangeliet om hur Jesus mättade 5000 män plus kvinnor och barn med fem bröd och två fiskar, och dagen därpå om hur han gick på vattnet. I dagens evangelium hörde vi om hur Jesus botade en spetälsk. Detta var ett av de första miraklerna som Jesus utförde. Alla Jesu mirakler utgör uppenbarelser av vem han är, precis som Nikodemos konstaterar i sitt samtal med Jesus: ”Ingen kan göra sådana tecken som du utan att Gud är med honom.” (Joh 3:2). Men att Jesus botar en spetälsk har ytterligare symbolisk betydelse.

Spetälska eller lepra är en mycket smittsam och dödlig hudsjukdom, som var i princip obotlig ända tills antibiotikan uppfanns i början av 1900-talet. På Jesu tid betraktades de som var sjuka i spetälska som rituellt orena, och för att de inte skulle smitta ner andra så fick de leva helt separerade från resten av samhället. Det var med andra ord fruktansvärt att smittas av spetälska. Hela ens liv blev förstört. Men hur hemskt det än var att smittas av spetälska, så är det ändå ingenting mot en annan sorts sjukdom som plågat människosläktet genom alla tider, nämligen synden. Synden leder inte bara till den fysiska döden, utan till den eviga döden. Men när Jesus botar sjukdomar, då är det också ett tecken på att han även har makt att bota syndens sjukdom. Innan Jesus botar en lam man längre fram i evangeliet, så säger han till honom att ”dina synder är förlåtna” (Matt 9:2).

Imorgon kommer vi som sagt att fira Herrens dop. Johannes Döparens dop som Jesus döptes med var en förebild för det dop som Jesus själv skulle instifta och som vi som kristna är döpta med. Dopets vatten symboliserar på samma gång att vi dör, begravs och uppstår tillsammans med Kristus, samt att vi tvättas rena från synden. Dopet ger oss alltså förlåtelse för alla synder, både ursynden som alla människor föds med och alla synder som man kan ha begått sedan dess. Och om vi skulle förlora dopets nåd genom att frivilligt begå en allvarlig synd så kan vi alltid få tillbaka den genom att gå till bikt och ta emot försoningens sakrament. Utåt sett ser man ingen skillnad på en person före och efter dopet eller före och efter man har biktat sig. Men när Jesus sade till den spetälske i dagens evangelium ”Bli ren!”, då försvann spetälskan genast. (Luk 5:13) Detta visar att Jesus även har makt att förlåta våra synder.

Låt oss tacka Gud för nåden att vi har tvättats rena från synden genom dopet och för att vi alltid kan tvätta vår vita dopdräkt ren igen genom att ta emot försoningens sakrament, och låt oss regelbundet utnyttja denna möjlighet så att syndens spetälska aldrig får fäste i våra hjärtan. Amen.