Onsdag i 2 adventsveckan

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Jes 40:25–31; Ps 103:1–4, 8, 10; Matt 11:28–30.

Kära bröder och systrar

Under adventstiden förbereder vi oss för att fira Guds människoblivande i Jesus Kristus, och detta är det allra starkaste uttrycket för Guds ödmjukhet. Bara det faktum att Guds enfödde Son, sann Gud och född av Fadern före all tid, har trätt in i tiden och rummet och blivit begränsad och sårbar som vi, det är i sig ett oerhört bevis på hans ödmjukhet. Men han nöjde sig inte med det. Han valde dessutom att födas till jorden på det mest tänkbara fattiga och ödmjuka sättet: i en krubba för djurens mat i ett stall. Och som om det inte vore nog så ”gjorde han sig ödmjuk och var lydig ända till döden, döden på ett kors” (Fil 2:8).

Genom sitt ödmjuka människoblivande har Jesus i överflödande mått förvärvat den eviga frälsningens nådelön åt oss. Men han har i och med detta också gett oss ett tydligt exempel att efterlikna. När han kvällen före sitt lidande intog tjänarens roll och tvättade sina lärjungars fötter, sade han: ”Om nu jag, som är er herre och mästare, har tvättat era fötter, är också ni skyldiga att tvätta varandras fötter. Jag har gett er ett exempel, för att ni skall göra som jag har gjort med er.” (Joh 13:14-15). Och i dagens evangelium hörde vi Jesus säga: ”Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ.” (Matt 11:29). Att efterfölja Jesus är inte alltid lätt. Det innebär att vi måste bära vårt eget kors i hans efterföljd och ta på oss hans ok. Men om vi verkligen älskar Jesus och inser att vi bär hans ok tillsammans med honom, då kommer vi att märka att hans ”ok är skonsamt” och att att hans ”börda är lätt” (Matt 11:30).

Gud ger oss alltid kraft att bära alla de lidanden som livet medför, om vi bara är ödmjuka nog att erkänna vårt behov av honom och be om hans hjälp. Låt oss be om nåden att vår förberedelse för att fira Guds människoblivande hjälper oss att växa i denna ödmjukhet, och att vi upptänds av en så stor längtan att förenas med Kristus och bli delaktiga av hans gudomliga natur, att vi med glädje delar hans skonsamma ok. Amen.