Det heliga korsets upphöjelse

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: 4 Mos 21:4-9; Ps 78; Joh 3:13-17.

Kära bröder och systrar

Bakgrunden till dagens fest är invigningen av den Heliga Gravens kyrka i Jerusalem. År 335 lät kejsar Konstantin bygga den första kyrkan på platsen för Jesu död och uppståndelse, och invigningen ägde rum den 13 september. Dagen efter, den 14 september, visades reliker av det sanna korset, och denna tradition fortsatte sedan årligen. Konstantins mor, den heliga Helena, hade dessförinnan lett utgrävningarna som ledde fram till att man hittade det sanna korset, vilket brukade ihågkommas den 3 maj. Legenden säger att man hittade tre olika kors nedgrävda i närheten av Golgota, och drog slutsatsen att det måste vara vår Herres och de två rövarnas kors. För att få reda på vilket av dem som var vår Herres kors så lade man dem ett i sänder på en död man. När det tredje av korsen rörde vid mannen vaknade han till liv igen, och därav drog man slutsatsen att detta måste vara det sanna korset.

Det finns mycket symbolik kopplat till det heliga korset, så det är inte svårt att förstå varför vår Herre valde att ge sitt liv för världens frälsning just på detta sätt. Precis som synden kom in i världen genom ett träd, då Adam och Eva i olydnad åt av frukten av kunskapens träd, så utplånades synden genom ett annat slags träd, nämligen korset, då vår Herre Jesus Kristus i fullkomlig lydnad gav sitt liv för vår skull på det. Korset är dessutom på samma gång en symbol för såväl skam och död som för ära och liv. Det är ursprungligen ett tortyr- och avrättningsredskap, som gav upphov till en så plågsam och skamfull död att romarna aldrig använde det på sina egna medborgare. Men i och med att Jesus gjorde korset till redskapet för vår frälsning, så har det samtidigt blivit en symbol för hans uppståndelse och förhärligande, och bokstavligt talat för hans ”upphöjelse”. I dagens evangelium hörde vi Jesus säga: ”Liksom Mose hängde upp ormen i öknen, så måste Människosonen upphöjas för att var och en som tror på honom skall ha evigt liv.” (Joh 3:15). När Jesus upphöjdes på korset så var det början av hans upphöjelse till Faderns högra sida genom hans uppståndelse och himmelsfärd, som skulle följa på hans korsfästelse och död. Och Jesus vill dra med oss i denna upphöjelse, för i Johannesevangeliets tolfte kapitel säger han: ”Och när jag blir upphöjd från jorden skall jag dra alla till mig.” (Joh 12:32).

När vi idag firar det heliga korsets upphöjelse får vi därför glädja oss över och tacka Jesus för att att han har förvandlat det som var ett redskap för lidande och död till det universella redskapet för frälsningen och det eviga livet. Låt oss också be för att alla människor öppnar sig för Guds kärlek och tar emot denna frälsningens gåva genom att svara på Jesu inbjudan i tro: ”Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.” (Joh 3:16). Amen.