S:t Benedictus av Nursia

Mässa i Kristus Konungens kyrka, Göteborg. Läsningar: Ords 2:1-9; Ps 34:2-12; Matt 19:27-29.

Kära bröder och systrar

På avbildningar av den helige Benedictus av Nursia brukar tre olika kännetecknande attribut återkomma: hans abbotstav, hans klosterregel och en giftbägare. Giftbägaren hänvisar till en händelse då munkarna i ett av Benedictus kloster var så trötta på att han som abbot enligt deras tycke var alldeles för sträng, och helt enkelt försökte göra sig av med honom genom att förgifta honom. Men när den helige Benedictus gjorde ett korstecken över bägaren för att välsigna den så gick den mirakulöst i kras så att giftet rann ut. Men bortsett från denna episod så är den helige Benedictus faktiskt mest känd för att inte ha varit alltför sträng som abbot, utan hans klosterregel är känd just för att vara mycket välavvägd och lämna mycket utrymme för abboten att göra berättigade undantag i anpassning till de konkreta situationerna.

Under 1900-talet kom den moderna textkritiska forskningen fram till att den helige Benedictus regel faktiskt till största del bygger på en äldre klosterregel, den så kallade Magisterregeln. Till skillnad från vad man tidigare trott så var det alltså inte Benedictus själv som är upphovsman till större delen av föreskrifterna i hans klosterregel. Ändå är det just Benedictus regel som slog igenom, och som exempelvis frankerrikets kejsare Karl den store på 800-talet bestämde skulle vara den enda tillåtna klosterregeln inom hans rike. Anledningen till detta var just att Benedictus regel var mycket mer realistisk och välavvägd. T.ex. så föreskriver Magisterregeln att munkarna ska fasta fram till kl. 15 alla dagar utom torsdag och söndag under hela året, emedan den helige Benedictus regel föreskriver daglig fasta förutom på söndagar endast från den 13 september fram till påsk, och under sommaren endast på onsdagar och fredagar. ”Men”, tillägger han, ”om de har arbete på fälten, eller om sommarvärmen är för stark, skall middagen hållas vid sjätte timmen hela veckan. Det är abbotens sak att avgöra detta. Han skall reglera och ordna allt så att det tjänar själarna till frälsning och bröderna kan göra vad de gör utan anledning att knota.” (RB 41). Eftergifter av detta slag återkommer även i kapitlet om måttet av dryck, som är ganska känt för dess lite cyniska konstaterande av den helige abboten: ”Visserligen läser vi, att vin överhuvud inte passar för munkar, men eftersom man i vår tid inte kan övertyga munkar om det, så skall vi åtminstone gå med på att inte dricka så mycket vi vill utan mindre, ty ”vin får också kloka män på avvägar”. (RB 40).

Benediktinordens motto är ”ora et labora”, ”bed och arbeta”, och idealet är att munkarna ska använda en tredjedel av dygnet åt bön, en tredjedel åt arbete och en tredjedel åt vila. År 1964 utsåg den helige påven Paulus VI den helige Benedictus till Europas beskyddare, och år 1980 utsåg den helige påven Johannes Paulus II honom till ett av Europas skyddshelgon. I benediktinkloster brukar man hitta inskriptionen PAX, dvs. frid eller fred. I en tid som denna då det på nytt råder krig i Europa så kan vi således lämpligen be om den helige Benedictus förböner vår fred och frid över vår världsdel. Låt oss även be honom om flera kallelser till benediktinorden, särskilt till våra tre katolska benediktinkloster i Sverige. Och låt oss slutligen inspireras av den helige Benedictus liv och undervisning, så att vi hittar det rätta måttet i allt och lever i en sund balans mellan bön, arbete och vilans frid. Amen.